BATTERI & LADDARKUNSKAP

Vi vill på denna sida ge dig som användare lite mer information om batteri och laddare eftersom du många gånger är själv och får klara dig på egen hand.

Batteriet

Den vanligaste förekommande batteritypen är någon form av blybatteri. Andra typer som nickel- kadmium eller nickel-metallhydrid förekommer men är ovanliga och behandlas ej nedan. 

Ett blybatteri består av ett antal seriekopplade battericeller. Varje cell ger en nominell spänning på två volt. 

Vanligtvis finns sex celler i varje (bil)batteri, som då avger en nominell spänning på 12 volt. Seriekopplas två 12-voltsbatterier fås en spänning på 24 volt. Även 6-voltsbatterier med 3 celler förekommer och i så fall behövs fyra batterier för att generera 24 volt. 

Inom truckbranschen används lösa battericeller på 2 volt vadera som placeras i en stålkasse och sammankopplas sedan med varandra och på så vis bygger man truckbatterier för olika spänningar och kapaciteter.

I blybatteriet lagras den elektriska energin kemiskt i battericellernas plattor.

Plattornas storlek och antal bestämmer hur stor kapacitet batteriet får. Kapaciteten anges i amperetimmar (Ah). En vanlig storlek är 60 amperetimmar och med detta menas att ett fulladdat nytt batteriet kan avge 12 ampere i 5 timmar. 

Seriekopplas två batterier måste de ha samma ampertimtal och de bör vara av samma typ och ålder för att laddningen ska fungera på bästa sätt. I blybatteriet finns förutom de aktiva plattorna även en vätska (elektrolyt) som består av utspädd svavelsyra. 

Batterierna är vanligtvis idag av antingen den slutna typen där elektrolyten är uppsugen i en porös matta eller fåtts att stelna till en geleartad massa eller som ett konventionellt öppet batteri. 

De slutna batterierna är undantagslöst försedda med någon form av övertrycksventil, som kan öppna om batteriet utsätts för felaktig användning. 

De slutna batterierna kallas även ventilreglerade eller underhållsfria batterier och kräver normalt inget underhåll. 

De öppna batterierna behöver däremot fyllas på med batterivatten för att inte torka ut, hur ofta och hur mycket beror till stor del på driften men även på valet av batteriladdare. 

Vid urladdning bildas blysulfat på batteriets blyplattor och blysulfaten minskar kapaciteten i batteriet, därför bör ett blybatteri alltid förvaras uppladdat och gärna med någon form av underhållsladdning. Kristallint blysulfat kan till viss del upplösas av en rätt dimensionerad efterladdning eller underhållsladdning. 

Vid djupurladdning bildas så mycket blysulfat att batteriet då utsätts för sådana mekaniska påkänningar att livslängden kan reduceras. Försök därför alltid att undvika att tömma batteriet helt, vet du med dig att du riskerar att djupurladda batteriet så är det alltid bättre att pausladda det. 

Misstänker du att batteriet börjar bli sulfaterat så är det effektivaste sättet att få bot på det problemet att ladda batteriet med en svag ström under lång tid, 0,8 – 1% av batteriets kapacitet (Ah). Ett batteri på 600 amperetimmar (Ah) skall laddas med 5 – 6 ampere under minst en vecka helst 2 – 3 veckor. Många batterier har i onödan slängts på grund av sulfatering som man kan avhjälpa på detta vis, naturligtvis beroende på hur kraftigt sulfaterat batteriet är. 

Batteriladdaren

Laddaren omvandlar växelström från nätet till likström som sedan med hjälp av avancerad elektronik regleras för att sedan laddas in i batteriet. Batteriladdaren ska fulladda snabbt, men inte ge mera ström än batteriet tål under olika skeden av uppladdningen. Detta styrs av den inprogrammerade laddningskurvan som lagras i laddarens mikrodator. Det är därför viktigt att laddaren har en för varje batterityp korrekt laddkurva annars riskerar man att få batteriet förstört av antingen underladdning eller överladdning.

Vi tar tillsammans med batteritillverkarna fram effektiva laddningskurvor som sköter underhållet på bästa sätt samt laddar batteriet så fort som det tål utan att ta skada. I en laddkurva finns i huvudsak tre laddningsskeden huvudladdning, efterladdning och underhållsladdning. 

Under själva huvudladdningen återförs i huvudsak den energi man har tagit ut ur batteriet. 

I efterladdningsskedet sker en överladdning på ca.15%, detta för att få en utjämning av laddningen mellan batteriets celler. I ventilreglerade batterier sker efterladdningen endast med en svag ström, detta för att undvika att batteriet bildar vätgas och att ett övertryck i batteriet skapas som i sin tur resulterar i att ventilerna öppnas och släpper ut en del gas som så småningom resulterar i att batteriet torkar ut och förstörs. Laddaren får heller inte ge batteriet för mycket ström då det riskerar att bli för varmt vilket skadar batteriet. 

Underhållsladdningen är till för att kompensera för batteriets självurladdning.

För att laddaren ska kunna sköta batteriet på rätt sätt så måste den vara justerad för varje batterityp och vara av rätt storlek (ampere). Alla laddare från Micropower justeras individuellt för varje batteri, allt för att få ut maximalt av varje batteri. 

Laddarna finns även i olika storlekar så att rätt laddningstid erhålls. Eftersom nästan alla batterier skall skötas på olika sätt så kan vi inte generellt säga hur lång laddtiden skall vara men vi ska ge ett exempel på ett vanligt batteri. Ett fritt ventilerat batteri på 600Ah som är till 80% urladdat blir fulladdat på drygt 8 timmar med en 125A Wa laddare (STC) eller en 80A reglerad laddare med kemisk syraomrörning (MTM, MTM-HF). 

Kom ihåg

Djupurladda aldrig batteriet, pausladda vid behov.

Urladdning max 60—80% med ventilreglerade batterier (underhållsfria). Vid sulfatering, utjämningsladda minst en gång i veckan genom att låta laddaren vara ansluten extra länge. 

Utsätt inte batteriet för extrema temperaturer, låt gärna batteriet vila mellan drift och laddning. 

Micropowers moderna laddare läser av i vilket skick batteriet är och anpassar hela laddningsförloppet efter batteriet. 

Skulle ni ansluta ett nyladdat batteri till laddaren så kommer Micropowers laddare att automatiskt gå över till underhållsladdning. 

Micropowers laddare kommer alltid att ladda och sköta om batteriet på bästa möjliga sätt för att få ut maximal livslängd och kapacitet.